när allting kommer omkring
här sitter jag med solen i ögonen
den värmer min kropp och jag har tagit av min tjocktröja för länge sedan
så ironiskt
.
mena
i look up dreaming
i know better than to include the both of us
coffee and cigarettes
projekten drar sig mot sitt slut
läsåret likaså
snart kommer tentor och omtentor och sen är dom fasen också slut
körbärsträden har slutat blomma
sen är det sommar. och vad fasen ska jag göra då?
the wind is low, the birds will sing
jag ser vad andra skriver om och minns hur jag brukade skriva. jag skrev när jag var glad, när jag var ledsen, när jag var arg, besviken eller nyfiken. jag skrev när något fick mitt hjärta att kännas. jag skrev ofta och mycket. romantiserade, hjälpte, stjälpte. och nu då?
jag skriver aldrig längre. jag vet inte om det är en brist på tid eller ord eller kanske en blandning av båda. kanske har jag gått vidare och lämnat känslohoppen åt någon annan. oavsett så stör det mig för jag och orden har alltid gått hand i hand. nu går vi inte hand i hand längre och jag undrar varför.
11.40
fragile/apologies/independence/weaknesses
depeche mode, igen. såklart.
13.57
jag skymtar solen
fåglarna kvittrar
gatorna är torra
och ibland kan man till och med höra gruset knastra under skorna
det är april
men det är inte samma fina april som jag brukar älska
13.10
samma skit fast lämnar det gamla. det gamla får inte vara med längre.
